Tre är en trend: Street-logomania

Sensommarens sneaker visar upp en kaxig logotyp, eller snarare namnteckning, och detta på ett rent streetinfluerat sätt (ex: graffiti, klotter). Som en spegling av logomania men på ett mer avslappnat vis. Kan inte låta bli att undra om det är Marant i egen hög person som hastigt skrivit ned ISABEL MARANT…

Logomania har under åren kommit och gått; det har under de senaste säsongerna fått ett ansiktslyft genom märkens ständiga samarbeten, i den utbredda ”collab-culture” som är loggoförsedd med unika samarbeten som sätter fart på konsumenterna. Ett exempel är modehuset Vetements som kollektion efter kollektion kommer med nya skrällar. Det som började med att uppröra de oinvigda, med dyra DHL T-shirts, har nu blivit en självklarhet och att kopplas med ett av modets just nu hetaste märken är åtråvärt, men hur länge kommer samarbeten som dessa att kännas autentiska? När kommer gränsen vara nådd för denna modecykelns gång?

Som född på nittiotalet är jag uppvuxen i en värld av logotyper och marknadsföring, inte minst av sig själv. Nike eller Adidas? J.L eller WESC? Valen visas upp och en kategoriseras in. För många, många år sedan satt jag och skrev på mina första röda high-top converse (som då redan hade några år på nacken och fått sällskap av fler färgvarianter), vilka kom att bokstavligen kommunicera vem jag var och vad jag gillade för okända människor. Har kvar dem i garderoben som en liten tidskapsel till vem jag var då.